De har fortfarande inte kommit.

ARGH.

Om de inte kommer i morgon vill jag slå någon på snoppen. Hårt.

Har befriats från skolans tunga bojor denna tisdag. Eller nästan. Hade PA-dag så man skulle jobba hemma med sitt projektarbete. Det har jag gjort.

BRAVO ELLEN. Tack, Ellen.

Vilddjuret fick nyss ett ryck och slet av mitt ansikte.

Men jag sydde på det igen. Jag har galna syslöjdsskills.

På grund av den fruktansvärda huvudvärk som plågar mig till en grad som hade tagit kol på den vanlige människan så gick jag till vårdcentralen idag.

GICK.

Hela den långa vägen vandrade jag i kylan och jag höll nästan på att gå under på vägen.

Det tog säkert tre minuter att gå dit. FY.

Sedan tog jag en nummerlapp och satte mig snällt i väntrummet bland alla barn. Jag skrattade åt dem.

Högt.

Vilket ledde till lite pinsam tystnad därefter.

Hur som helst.

Jag väntade i vad som kändes som år och allt eftersom tiden gick började mitt hjärta klappa fortare.

Ty mina tankar vandrade till bisarra scener med blodprov involverat.

Nålar är min enda svaghet. ENDA.

Så där satt jag och väntade i säkert 40 minuter innan jag fick träffa en läkare.

När jag beskrev mina symptom sa hon att det förmodligen var synen det var fel på, eller möjligen migrän.

Denne enfaldige läkare hade inte brygder åt ögonproblematik utan hänvisade mig till att ringa efter ögonläkaren istället.

EN TIMMA ÅT HELVETE.

Eftersom jag själv redan misstänkte att det var ögonen men trodde att de hade lösningar för det på vårdcentralen. Men icke.

Nu är jag arg.

ADJÖ.