Lera, geggamojja, vidriga bajamajor, mera lera, regn, blött i tältet, blöt sovsäck, blöta liggunderlag, ännu mer lera, white trash, mer regn, blåst, NOFX, dåligt ljud på Billy Talent, kallt, äcklig pizza, Soil, ingen sömn, As I Lay Dying, sol, mulet, Turbonegro, Lower Than Atlantis, Four Year Strong, Skindred, sol, Killswitch Engage, Metallica, sjukt mycket folk, svinkallt, fortfarande blöt sovsäck, galet varmt i tältet, solsken, Agust Burns Red, Lamb Of God, Refused, Dropkick Murphys, Rise Against, Black Sabbath, Halvdöd Ozzy, Springande Ozzy, fyrverkerier.

Slut.

Helt underbart.

ADJÖ.

Erfarna som vi är kommer vi att ta oss fram galant. Sedan letar vi upp en lämplig buss till London där ytterligare en buss står och väntar för att ta oss till paradiset.

Väderprognosen för paradiset ser dock inte ljus ut. Detta försätter mitt sinne i djup vånda. Jag vet nu helt säkert att våra arma fötter kommer att mötas av två decimeter djup lersörja.

Förra året var vi åtminstone lyckligt omedvetna.

Festival på engelskt vis. (fördel med små fötter: Ingen av dina kompisar kan köpa lika coola stövlar när största strl. är 34)

Förutom Buzz Lightyear stövlar finns det ju faktiskt annat som gläder mig.

Till exempel dessa hyvens typer; Metallica, Lamb of God, Billy Talent, Agust Burns Red, Trivium, Skindred, Rise Against, Gallows, Rise To Remain, As I lay Dying, Ghost, Lower Than Atlantis, Turbonegro och några fler.

Det duger, så att säga.

ADJÖ.