Känner mig pressad till att blogga. Pressad på samma sätt som när man ska beställa en såndär skitstor glass med konstiga smaker och parasoll när man är utomlands. Vilken smak ska man ta? Det tar fan år att bestämma sig. När man väl får in glassen är den jättestor och jättefin och man tänker att det här ska minsann bli smaskens! Man äter en stund och njuter men inser sen att det kanske var lite för mycket av varje smak för att det ska vara gott. Man tar en liten funderare på om man verkligen vill fortsätta äta. Jo men det borde man väl, nu när man bestämt sig och allt. Glassen är inte äcklig, men man måste nästan tvinga i sig den eftersom det är så jävla mycket. Man känner sig pressad till att äta den där stora fina glassen för att visa att det var värt besväret. Även om den nu har smält en aning och ser alldeles geggig och rörig ut.